Ickedickedoa – uppgång och fall

GLID INTE:s version.

Den 4 februari 2023 vann IK borta mot Luleå med 5–0. Dagen därpå publicerades ”Direkt från Arlanda: Luleåkrossen och den vilda jakten på Twitterprofilen”. Christian Gustafsson och Jesper Hallberg poddade från Arlanda på hemväg från Norrland, i väntan på nästa flyg.

På ämneslistan stod matchen, Luleås nattliv, IK-supportrarna och jakten på en Twitterprofil. Redan den beskrivningen säger något om vad Ickedickedoa gav plats åt. Människorna runt laget hörde också till berättelsen.

Så kunde det vara att följa den här podden. Man kom för ett samtal om IK och kunde hamna i musik, mat, oskarshamnskultur eller resonemang som hade föga med nästa nedsläpp att göra. Detaljkunskapen om hockeyn och nyfikenheten på allt runt omkring fick finnas samtidigt.

Ett namn som redan hade ett svar

Den 5 september 2014 presenterade tidningen sin nya hockeypodd. Christian Gustafsson, Johnny Larsson och den tidigare IK-spelaren Alexander ”Acke” Johansson stod bakom mikrofonerna. IK spelade i landets näst högsta serie. Avancemanget till SHL låg fortfarande nästan fem år framåt i tiden.

Namnet kom från läktaren. Rösten som ropar Ickedickedoa och får Oskarshamn tillbaka från klacken tillhör Robin Lind, ”Ickedickedoa-Robin”. Men ramsans historia börjar långt tidigare.

Enligt en berättelse som lever kvar bland supportrar började ramsan som ett hån från Vimmerbypubliken, före IK:s klättring genom seriesystemet. IK-klacken ska sedan ha vänt hånet till en egen ramsa. Det exakta ursprunget är inte klarlagt, men Vimmerbyspåret finns också återberättat av Per Sandberg i en intervju med SHL.

Från den redan etablerade läktarramsan fick podden sitt namn. Den lånade en bit av den kultur som fanns runt laget långt före första avsnittet.

CG:s långa bevakning gav podden ett historiskt minne. Han kom själv från Oskarshamn och hade skrivit om IK både för Barometern-OT och Aftonbladet. Det fanns ett sammanhang att sätta den senaste matchen i.

Johnny kom också från Oskarshamn. Acke kom från Västervik men hade tolv säsonger i IK bakom sig. Alla tre hade en egen historia med klubben och staden.

Det nördiga var en kvalitet i sig. Gamla spelare, tidigare säsonger och händelser runt klubben kunde ge perspektiv på det nya. Samtidigt fanns utrymme för allmän kultur och det egensinniga pratet om stuk och annat som gjorde rösterna till mer än utbytbara hockeytyckare.

Från spelarbetyg till Kinapuffar

Redan den 10 februari 2016 presenterades ett avsnitt med betyg på samtliga IK-spelare och en genomgång av allsvenskan. I samma innehållsförteckning fanns ”Mellodebatt” och ”Tjockistips”. Året därpå, den 21 februari, diskuterades vad som hade kunnat hända om IK förlorat mot Västerås och chanserna att nå slutspelsserien. Där fanns också betyg på Latitud 57-bokningarna. Lagets läge och stadens musikliv hörde hemma i samma samtal.

Den 30 augusti 2017 kom genomgången av allsvenskan med ”Kabanov vs Kastak!” i rubriken. En aktuell truppdiskussion fick sällskap av en referens bakåt i IK:s historia. I september 2018 ägnades ett avsnitt åt förväntad poängproduktion från spelarna, en och en. Här fanns plats för den som ville kunna sitt lag på detaljnivå.

Åren gick och sidospåren fortsatte. I december 2023 var ”Konsten att äta Kinapuffar” en del av en avsnittsrubrik. Beskrivningen rymde hockey, fikabesök och imitationer. Månaden efter fanns Benny Boquist med från en skybar i Zug, under rubrikorden ”Oskarshamn är hemma för mig”. Podden kunde befinna sig långt hemifrån och ändå ha kvar samma hemort.

Den 18 mars 2024 hette avsnittet ”Ickedickedoa on the ångestkval-road: Kuppen på Godishuset i Vetlanda”. Christian och Jesper poddade från bilen före och efter kvalets andra match. Bland ämnena fanns mat och Mollie Minott. Även när hockeyn var som mest ångestfylld rymde podden mer än resultatet.

I september 2025 samsades den stora poängkalkylen med Godishuset i Verkebäck, kommunslogans och Jeffs musiksmak. Några dagar tidigare hade kulturkanonen och Per Gessle fått plats. Blandningen fanns kvar efter drygt ett decennium.

För den invigde fanns igenkänningen. Den som saknade koppling till Oskarshamn kunde uppskatta humorn, kulturpratet och inblicken i en värld som programledarna kunde så väl. Det smala och det breda förstärkte varandra. Generella hockeypoddar finns det gott om. Skälet att välja Ickedickedoa låg i vad just de här rösterna, med just den här kunskapen och de här intressena, kunde göra tillsammans.

När podden fick ett annat uppdrag

Den 28 oktober 2025, drygt elva år efter premiären, presenterade Barometern-OT Nedsläpp: CG & Hallberg. De två dåvarande huvudrösterna fanns kvar. Premiäravsnittets beskrivning utlovade igenkänning i ton och innehåll, men uppdraget hade breddats till Hockeyallsvenskan och tidningens tre lag: IK, Kalmar HC och Nybro Vikings.

Anders Enström har motiverat förändringen med sportredaktionens begränsade resurser. Tre lag på samma serienivå skulle i grunden få likvärdiga resurser, och redaktionen hade inte utrymme för en separat podd om varje lag.

Det är en konkret förklaring till en redaktionell prioritering. Hur värderades den egenart som Ickedickedoa hade byggt upp, och vilka alternativ övervägdes innan uppdraget ändrades?

Andra klubbar hade redan fått plats i Ickedickedoa. Kalmar, Nybro och resten av Hockeyallsvenskan förekom före formatbytet. Kulturprat och sidospår fortsatte också efteråt. Förändringen gällde vilket perspektiv som skulle hålla ihop en podd med ett gemensamt uppdrag för tre klubbar.

Den gamla rivaliteten med Nybro ligger så långt tillbaka att många på dagens ståplats bara har hört den återberättas. Med Kalmar har vi ingen rivalitet överhuvudtaget.

En gemensam podd för de tre klubbarna är fel upplägg. Vi vill följa IK på djupet, med vår historia, våra människor och våra referenser. Nybroföljarna har lika goda skäl att kräva ett samtal med sin klubb som utgångspunkt.

Hockeyn i Kalmar har i våra ögon en tydligare eventprägel, med matchen som evenemang i centrum. Det gör inte de tre klubbmiljöerna till en gemensam publik. Tidningens bevakningsområde skapar ingen gemensam supporteridentitet.

Om det räcker att spela i samma serie kunde man lika gärna blanda in Östersund. Tidningens karta är begriplig som planering av bevakningen. Men vad talade för att den också beskrev lyssnarnas intressen?

Namnet och innehållsuppdraget går dessutom att skilja åt. I Bonnier News katalog finns flera poddar under Nedsläpp-namnet som har ett uttalat fokus på en klubb, däribland Modo, Brynäs och Timrå. Ett gemensamt varumärke kan förenas med en tydlig klubbidentitet.

Det säger inget säkert om vem som fattade besluten här. Däremot visar det varför namnbytet och breddningen förtjänar var sin förklaring. Hur hängde de två besluten ihop hos Barometern-OT? Och hur såg poddmakarna själva på förändringen?

Johnny och Acke har tagit samtalet vidare

IK-podden hade premiär den 29 maj 2026. I juli presenterades Johnny Larsson och Acke Johansson tillsammans i IK-panelen. Från september finns deras återkommande avsnitt under namnet IK-surr Johnny och Acke. Två av Ickedickedoas tre ursprungliga röster är tillbaka tillsammans.

För oss har de tagit med sig mycket av den gamla andan: den nära kunskapen, humorn, människorna runt laget och lusten att låta samtalet ta sina egna vägar. Vi har fått tillbaka ett samtal som vi vill lyssna på.

I avsnittsbeskrivningen den 28 september står Filiph, Joel och Calle som hemmasöner i centrum. Där finns också personliga historier om Acke och Johnny. Det är lätt att känna igen vad som lockar oss i den blandningen.

Samtidigt finns en skillnad som betyder något. IK Oskarshamn står bakom utgivningen av IK-podden, där IK-surr är ett återkommande format.

Vilket redaktionellt mandat har Johnny och Acke om de vill ställa obekväma frågor till klubbledningen? Det vet vi inte. Klubbkopplingen visar vem som står bakom podden, men säger inte i sig vilka ramar som gäller för samtalet.

En lokal tidning har en egen uppgift: att följa IK nära och kunna granska klubben på egna villkor. Ickedickedoa förenade den möjligheten med en relation till sin publik. Att Johnny och Acke nu ger oss något att lyssna på gör det fortfarande relevant att fundera över hur tidningen förvaltade den kombinationen.

Har läsarna börjat gå vidare

Frågorna om relationen till publiken stannar inte vid podden. Vår bild av tidningens mestlästlistor är att IK-artiklarna tidigare brukade dominera. Nu upplever vi att de syns betydligt mindre där, medan Nybrotexterna ligger ungefär som förut. Det är en iakttagelse från vårt håll.

Placeringar på en lista visar inte hur många som har slutat läsa eller sagt upp ett abonnemang. Men förändringen vi tycker oss se väcker en fråga: har en del av Oskarshamnspubliken börjat lägga sin tid någon annanstans?

Alternativen finns. Johnny och Acke hörs i IK-surr, och vi på GLID INTE är själva en del av supportersamtalet på andra håll. Det går att fortsätta vara lika engagerad i IK och samtidigt välja andra röster att följa.

CG:s förändrade roll hör också till bilden. Vi skrev i augusti om beskedet att han inte längre ingick i sportredaktionen, med hänvisning till Victor Laags svar i tidningens kommentarsfält. Vilken betydelse kan det ha haft för dem som valde tidningen för just hans bevakning?

Om uppmärksamhet har flyttat går det inte att tillskriva poddbytet hela förklaringen. Andra röster, förändrad bevakning och lagets sportsliga utveckling kan också spela in. Men har tidningen underskattat hur mycket relationen till en publik kan bero på särskilda människor och ett särskilt sätt att berätta?

Frågorna som blev kvar

Från vårt håll framstår omläggningen som ett strategiskt uselt beslut. Tidningen hade en podd med en tydlig identitet och ändrade just den utgångspunkt som fick oss att välja den. Om målet var att tjäna mer pengar framstår vägvalet för oss som ett självmål. Var låg den ekonomiska logiken i att göra podden mindre relevant för oss som redan lyssnade?

Hur det faktiskt gick ekonomiskt vet vi inte. Vi har inte jämförbara uppgifter om kostnader, intäkter eller lyssning. Vår invändning gäller hur man värderade det som redan fanns och vad man trodde att förändringen skulle ge.

Misstanken om att gynna Kalmar HC som klubb lever också kvar hos en del supportrar. Från vårt håll upplever vi att Kalmar ges särskild prioritet även i den skrivna bevakningen. Fanns det också en ambition att aktivt lyfta Kalmar HC? Vi har inga belägg för att ett sådant motiv styrde beslutet.

Resursförklaringen finns. IK bevakas också fortfarande i det regionala formatet, exempelvis genom intervjun med Arsi Piispanen i september 2026. Men likvärdig bevakning förklarar inte i sig varför Ickedickedoas identitet behövde ändras.

Johnny och Acke har tagit samtalet vidare. Vi saknar inte längre Ickedickedoa. Men det gör inte tidningens beslut lättare att förstå.

Namnet kom från läktaren. Innehållet kunde dra iväg långt utanför hockeyn. Däremellan fanns ett lag, en lång historia och människor med något eget att säga. Man behövde inte komma från Oskarshamn för att uppskatta det.

Vad var det egentligen som skulle bli bättre när tidningen gjorde om den podden, och för vem?