Nu är det dags att tro på nya hjältar på Lilla torget

GLID INTE:s version.

Det har gått fem matcher och det går att fastna i poängligan. Joel Svensson och Filiph Engsund på nio poäng. Calle Karlsson på åtta. Axel Elofsson på sex. Manuel Ågren skadad.

Men siffrorna är egentligen bara början på historien.

Det intressanta är varifrån mycket av IK:s offensiva kraft kommer. Joel, Filiph och Calle är Oskarshamnsprodukter. Manuel är en av de tydligaste bärarna av den lokala identiteten. Och runt dem finns unga spelare som hela tiden flyttar fram sina positioner.

Det här är inte laget man ska titta på och säga: vi väntar och ser.

Det är laget man ska hjälpa medan fönstret är öppet.

Filiph är mer värdefull än han får erkännande för

Filiph Engsund är ett bra exempel. Han var med och spelade upp IK. Han har stått kvar på IK:s sida genom både med- och motgång och har nu fått ett tydligt lyft tillsammans med den lokala och unga kärnan.

Vi har länge tyckt att han är underskattad – även i Oskarshamn.

Teddy Lucic är en användbar fotbollsjämförelse. Inte för att de är samma sorts idrottare, utan för egenskapen att kunna anpassa sig till nivån omkring sig. Filiph behöver inte vara den som har mest puck eller den största stjärnstatusen. Han är tillräckligt smart för att spela med skickliga spelare. Ju bättre krav och kvalitet runt honom, desto mer användbar blir han själv.

För GLID INTE är han dessutom den egna produkt som tydligast aspirerar på nästa riktigt stora lokala hedersbetygelse när Jonas Engström väl har fått sin tröja hissad.

Joel och Calle förändrar kalkylen

Joel är inte bara en het HockeyAllsvensk spelare. Chicago Blackhawks draftade honom som nummer 138 2024. Intresset för hans utveckling stannar därför inte vid kommungränsen.

Calle har redan gjort resan åt andra hållet. I NAHL gjorde han 73 poäng på 59 matcher för Rochester Jr. Americans 2024/25 och ytterligare 14 poäng på 12 slutspelsmatcher.

Nu producerar båda hemma i Oskarshamn.

Vår bedömning är att Joel och Calle har kapacitet att spela i SHL eller högre efter den här säsongen. Det är ingen garanti för att de lämnar och ingen profetia. Men IK måste bygga sin strategi utifrån möjligheten att riktigt bra unga spelare får alternativ.

Det starkaste argumentet för att behålla dem är inte att be dem vänta på IK.

Det är att IK själv slutar vänta.

Två Manuel-typer

Manuel Ågren visar vad som fortfarande saknas när han inte spelar. Det handlar inte bara om poäng.

Det handlar om lokal förankring kombinerad med erfarenhet, kravställan och viljan att gå först på träning och i varje byte trots att man redan har ett CV och en stjärnstatus.

När vi skriver att IK behöver breddspets menar vi därför ungefär två Manuel-typer till.

Inte två kopior av Manuel. De behöver inte vara från Oskarshamn. De behöver inte vinna den interna poängligan eller ösa in poäng i powerplay.

De ska ha ett gediget CV och ändå gå i bräschen. De ska veta vad som krävs borta mot Leksand, MoDo och AIK. De ska kunna utmana de unga stjärnorna – och vara tillräckligt bra och ödmjuka för att själva bli utmanade av dem.

IK har fart. IK har teknik. IK har poäng.

Det som fortfarande saknas är mer dominans, ansvar och förmåga att etablera spel i fem mot fem när motståndet blir bättre.

Det kostar mer att bara räkna kostnaden

Två sådana spelare kostar pengar. Självklart.

Men kalkylen kan inte sluta vid löneraden.

IK måste räkna netto: publik, sponsorintresse, sportslig uppsida och värdet av att maximera en ovanligt intressant ung och lokal kärna medan den faktiskt finns här.

Vi såg baksidan mot Östersund. 2 203 sålda biljetter en fredagskväll var svagt, och det var uppenbart färre människor på plats. Ett lag som uppfattas som ett stabilt lag för plats 6–10 skapar en sorts ekonomi. Ett lag som får Oskarshamn att tro att något större kan hända skapar en annan.

Just nu finns en växande framtidstro runt laget.

Den går att använda.

IK behöver inte nödvändigtvis finansiera varje förstärkning direkt ur eget kapital. Det finns sponsorer och supportrar som kan mobiliseras kring en konkret satsning. Men då måste satsningen vara konkret.

Arsi Piispanen och klubbledningen kan inte först vänta på att någon annan ska skapa möjligheten åt dem. Spelarspåret och finansieringen behöver drivas parallellt. Hitta rätt spelare. Våga förhandla. Visa sedan sponsorer och supportrar vad man faktiskt försöker bygga och ge dem möjligheten att vara med.

Det betyder inte att skriva ekonomiskt oförsvarliga kontrakt.

Det betyder att förstå att snabbhet också har ett värde.

Laget har gett klubben ett tillfälle

Det här laget är inte färdigt. Målvakterna behöver fortsätta utvecklas om målet till slut blir SHL. Skadorna visar hur tunn truppen fortfarande är. Och fem matcher avgör ingenting.

Men just därför är läget intressant.

IK har unga spelare som hugger underifrån. Egna produkter som producerar. En veteran i Manuel som visar vilken standard som behövs. Filiph som binder ihop generationerna. Och ett lag som redan visat att det kan matcha Södertälje trots ett manfall som borde ha knäckt det.

Nu behöver klubben lägga till det som saknas.

Två spelare som går först trots sina CV:n. Som gör ungdomarna bättre. Som gör att IK kan ha tre ledande enheter snarare än en kedja som måste bära allt.

Det finns inga garantier. Varken att Joel och Calle stannar eller att IK går upp.

Men stan har väntat länge på nya hjältar.

Nu börjar några av dem faktiskt stå framför oss.

Laget har gett klubben ett tillfälle.

Nu är det klubbens tur att ge laget samma sak tillbaka.