Kort version.
Matt Brown kom till IK från Fort Wayne med fart, tyngd i spelet och en koppling till Danny Dzhaniyev. Efter försäsongen är vårt intryck tydligt: kanske inte en given poängmaskin – men en spelare som kan bli ett riktigt fynd för IK.
Matt Brown kom inte till Oskarshamn med ett CV som skriker färdig stjärna. Det är nästan det som gör honom mer intressant.
IK hämtade honom från Fort Wayne Komets efter en säsong där han gjorde 35 poäng på 42 matcher i ECHL:s grundserie och ytterligare 15 poäng på 15 slutspelsmatcher. Han är född 1999, skjuter vänster, kan användas på båda kanterna och känner dessutom Danny Dzhaniyev sedan tidigare. Det finns alltså både produktion och en naturlig väg in i gruppen.
Men det mest intressanta just nu är inte siffrorna. Vårt intryck efter försäsongen är att Brown har sett bättre ut ju mer vi sett honom. Han spelar med fart och energi, verkar förstå ytorna snabbt och ser ut att kunna hantera den större europeiska rinken utan att fastna i ett rent nordamerikanskt raka-rör-spel. Han är kompakt snarare än stor, men spelar större än sina centimeter.
Det är för tidigt att kalla honom poängmaskin. Det behöver han kanske inte heller bli. Brown ser snarare ut som en sådan spelare som kan få värde på flera sätt: driva tempo, vinna små situationer, dra med sig laget och ge tränaren något att lita på när matchbilden blir stökig. Ledartyp är ett stort ord efter några försäsongsmatcher, men det är åt det hållet vårt första intryck pekar.
Därför börjar det också lukta fynd. Inte för att vi förväntar oss 70 poäng, utan för att den här typen av import kan ge mer än vad raden i statistiken visar. Om Brown blir en pålitlig tvåvägskraft som kan bidra offensivt, spela med edge och samtidigt växa in i en större roll kan ett ettårskontrakt snabbt kännas kort.
Där finns också en större förhoppning. Brown och Danny kommer från andra sidan Atlanten och har båda chansen att göra Oskarshamn till mer än ett ettårigt stopp. Vi hoppas att de blir ett med GLID INTE- och Döderhultarementaliteten: att de förstår staden, laget och vad det kan betyda att faktiskt stanna och bygga något. Om det slår väl ut tror vi att det vore smart för deras egna karriärer – och väldigt bra för IK.
Det är fortfarande september och ingen ska dömas färdig efter en försäsong. Men Matt Brown har gett oss en anledning att bli nyfikna. Det är en bra början.