Kommunalt idrottsstöd byter namn när kommunen blir större

Det är tydligen något särskilt med kommunala pengar i en liten hockeystad. Där blir en ishall snabbt ”stöd till elitlaget”. I storstäderna är samma typ av pengar betydligt bättre på att byta namn.

Vi börjar hemma.

IK tog steget upp i dåvarande division 1 efter säsongen 1995/96. Sedan 1996/97 har Oskarshamn haft A-lagshockey på någon av Sveriges två högsta nivåer, med fem SHL-säsonger på vägen. Samtidigt har klubbens A-lag, juniorer, ungdomar och periodvis damlag fått dela på samma inomhusis i Be-Ge Hockey Center. IK:s U18 har spelat på elit/regional nivå, U20 har varit uppe i landets högsta juniorserie, och damlaget startades 2016 och har också spelat matcher i Be-Ge.

Det här är inte efterhandsromantik. När en Oskarshamnbo klagade på att det saknades tid för allmänhetens åkning hösten 2023 svarade kommunens anläggningschef att hallen var fullbokad och att kommunen ”just nu endast” hade en isyta att tillgå. Första gruppen gick ofta på 07.00 och sista gick av 21.30. Det är en rätt bra sammanfattning av vad tre decennier elitishockey i en liten kommun faktiskt har byggts ovanpå.

Utomhus finns Idrottsparkens konstgräs, som kan spolas till bandy- och skridskois. Inte ens den har varit självklar. Hösten 2022 beslutade kommunen att inte spola den alls för vintern för att spara el. Kommunens beräkning då var att isen kunde dra upp till 800 000 kilowattimmar och kosta omkring 1,3 miljoner kronor. Så sent som inför jullovet 2025 arbetade kommunen uttryckligen med att få upp utomhusisen just till lovet, beroende på vädret.

Storstäderna får gärna prata om kommunal medvind. Men det där är också kommunal verklighet.

Nu gör Oskarshamn en bred idrottssatsning som väntas kosta omkring 400 miljoner kronor. 132 miljoner kommer från Mervärdesavtalet. Där ingår ny träningsishall och ombyggnad av Be-Ge – men också ridanläggning, Idrottsparken och ökade stöd till föreningslivet. Kommunen har satt ett tak på 31 miljoner kronor per år för framtida driftkostnad för hela paketet. Det är offentliga idrottspengar och ska kallas vad det är. Men hela 400-miljonerspaketet är inte en check till IK.

Kommunens egen arenautredning visar dessutom en annan sida som lätt försvinner när ordet ”stöd” används. I modellen räknades med matchtaxor på 20 000 kronor för träningsmatch, 30 000 för match i HockeyAllsvenskan och 50 000 i SHL, plus tillägg för mediakub och LED. Klubben använder kommunal infrastruktur, men den använder den inte som om någon bara lämnat över nycklarna gratis.

Och vad ger elitishockeyn tillbaka? Kommunens egen utredning hänvisar till en undersökning från SHL-säsongen 2019/20: 80 461 besök i Be-Ge, ungefär 25 procent från utanför kommungränsen och ett beräknat tillskott på drygt 25 miljoner kronor till företag i Oskarshamn från de externa besökarnas vistelser. Utredningen konstaterar samtidigt att det är svårt att sätta ett värde på platsmarknadsföringen från ett elitlag i ishockey. Det är just den dimensionen som försvinner när en liten kommuns hockeylag behandlas som om det vore ett privat hobbyprojekt bredvid kommunen.

Sedan tar vi Stockholm.

Stockholms stad beslutade 2022 om 830 miljoner kronor för modernisering av Avicii Arena, ny entré och nya toaletter till Annexet samt rivning av Hovet och en ny träningsrink. Arenorna ägs genom stadens bolag. Stadens egna handlingar beskriver dessutom en modern arena som ett bidrag till besöksnäringen och Stockholm som evenemangsstad.

Det är en fullt rimlig motivering. Arenor skapar evenemang, besök och stadsliv.

Men pengarna blir inte mindre kommunala för att de råkar ligga i ett kommunalt bolag och motiveras med stadsutveckling.

I Göteborg är mönstret liknande. Scandinavium och Frölundaborg ingår i den kommunala arenastrukturen. För perioden 2024–2030 har Göteborg räknat med 50–60 miljoner kronor i reinvesteringsbehov och 25–40 miljoner i nyinvesteringar i Scandinavium, plus 10–20 miljoner i Frölundaborg. Got Event beskriver dessutom hur bolagets nio arenor historiskt har fått omkring 20–30 miljoner kronor om året i investeringar och att investeringsnivån 2025 låg på 48 miljoner.

Det är inte ”pengar till Frölunda”. Det är kommunal infrastruktur som Frölunda kan bygga elitverksamhet ovanpå. Precis som IK gör i Oskarshamn.

Och så Malmö, där det är viktigt att hålla tungan rätt i mun. Malmö Arena är Percy Nilssons privata arena. Den ska inte bokföras som om Malmö stad byggde den åt Redhawks.

Men Percy byggde heller inte Hyllie station, Citytunneln, boulevarderna, bussystemet och stadsdelen runt arenan ur egen ficka. Malmö stad beskriver själv hur planeringen av Hyllie tog fart med Citytunneln och stationen. I den ursprungliga finansieringen av Citytunneln låg Malmö stads andel på 1,171 miljarder kronor i 1996 års prisnivå. Det är inte ett Redhawksbidrag. Det är inte ens en arenainvestering. Men det är offentlig infrastruktur som förändrade förutsättningarna för hela Hyllie – inklusive en privat arena placerad intill stationen.

Och investeringarna fortsätter. Ett kommunalt Hyllie/Svågertorp-projekt kopplat till MalmöExpressen, bussinfrastruktur, cykel och gator har en total investeringsutgift på 218 miljoner kronor. Av det bedöms 205 miljoner ligga på kollektivtrafikåtgärder och 13 miljoner på cykel. Projektet omfattar bland annat Hyllie boulevard och åtgärder på Arenagatan vid stationen. Statlig medfinansiering täcker en del, så inte heller här är varje krona en kommunal nettokostnad.

Vi lägger inte ihop 1,171 miljarder från 1996 års prisnivå och 218 miljoner i 2020-talets pengar och låtsas få en exakt ”kostnad runt Malmö Arena”. Det vore dålig matematik och sämre argumentation. Poängen behöver ingen sådan genväg: samhället har investerat mycket stora belopp i den infrastruktur och stadsutveckling som gör Hyllie attraktivt och extremt tillgängligt.

Vill Malmö ha en extra gliring finns den på andra sidan stan. Kommunfullmäktige godkände i april 2026 en beräknad totalutgift på 1,082 miljarder kronor för en ny kommunal friidrotts- och fotbollsanläggning som ersätter Malmö stadion. Malmö stad beskriver den som viktig för skolor, föreningsliv, elitidrott och nationella och internationella evenemang.

Det är förstås inte 1,082 miljarder ”till Malmö FF”. Självklart inte.

Och exakt samma intellektuella hederlighet ska gälla när Oskarshamn bygger idrottsinfrastruktur.

Skillnaden mellan Oskarshamn och storstäderna är dessutom större än en investeringsrad. I Oskarshamn är IK en oproportionerligt stor mötesplats för staden och näringslivet. Kommunen beskriver själv ishockeymatcherna som en viktig mötesplats under höst och vinter. När ett elitlag i en liten kommun drar in besökare utifrån, fyller restauranger och hotell, samlar sponsorer och sätter ortsnamnet i nationell tv är den relativa betydelsen en annan än för ett av många elitlag i en miljonregion.

Det betyder inte att varje krona till en ishall automatiskt är samhällsekonomiskt klok. Det betyder att jämförelsen måste vara hederlig.

Så låt oss gärna prata kommunalt stöd till elitidrotten. Vi kan prata hyror, arenor, drift, mark, träningsytor, kollektivtrafik, kommunala bolag och stadsutveckling. Vi kan prata om Oskarshamn, Stockholm, Göteborg och Malmö i samma text.

Men då räknar vi samma saker på samma sätt.

Storstäderna får gärna tycka att småkommunerna har det för lätt. Först kan de prova tre decennier elitishockey med en inomhusis.