Nästan ett B-lag – ändå räckte IK hela vägen
IK tappade 2–0, hämtade upp 2–3 och vann till slut med 4–3 efter straffar i Södertälje. Calle Karlsson avgjorde. Framför allt visade kvällen hur mycket som redan finns i det här laget – och varför det vore fel läge att nöja sig nu.
IK åkte till Södertälje med en trupp som på flera håll såg mer ut som en nödlösning än den uppställning man tänkt sig när säsongen började.
Ändå vann IK.
4–3 efter straffar, Calle Karlsson som avgörare och två poäng hem från Scaniarinken.
Första perioden var IK:s. Albin Larsson gjorde 0–1 efter 6.19, framspelad av Filiph Engsund och Axel Elofsson. Bara 17 sekunder senare gjorde Engsund 0–2 efter passningar från Matt Brown och Calle Karlsson.
Det säger en del om det här laget. Med ordinarie spelare borta, juniorer i större roller och en bredd som vi efterlyst förstärkningar till sedan tidigare gick IK ut och var det bättre laget mot ett Södertälje som satsat hårt.
Andra perioden var däremot SSK:s. Nolan Stevens reducerade och Andrew Vanderbeck kvitterade. Där fick IK betydligt svårare att driva spelet.
I tredje gick Carter Souch fram till 3–2 i powerplay. Men IK vek inte ner sig. Joel Svensson – återigen mitt i det viktiga – kvitterade till 3–3 i powerplay efter 7.52, assisterad av Calle Karlsson och Ville Svensson.
Förlängningen blev mållös. Sedan avgjorde Calle Karlsson på straffar.
Matchbilden var ganska talande: IK bättre i första, Södertälje bättre i andra och en jämn tredjeperiod. Över 65 minuter var ett kraftigt decimerat IK helt jämnt med ett storsatsande SSK.
Det förändrar inte vår linje om förstärkningar. Det stärker den.
IK behöver inte börja jaga namn för att försöka komma ikapp segmentet med Södertälje, Kalmar och liknande lag. Det här laget visar redan att det kan matcha den nivån trots skadorna. Breddspetsen behövs för nästa steg: för att kunna stå upp över tid mot framför allt Leksand och därefter AIK, MoDo och den absoluta toppen.
Det handlar fortfarande mindre om att köpa powerplay-poäng och mer om att få in spelare som kan bära spelet i fem mot fem. Rutin. Ansvar. En kedja som kan skapa territorium och dominans även när matchen spelas borta mot ett topplag.
IK har fart. IK har teknik. IK har ungdomar som redan är jäkligt bra. Joel Svensson fortsätter visa att han kan bära ansvar och Calle Karlsson fortsätter skapa och avgöra.
Det finns något här.
Det borde Arsi, sponsorerna och publiken också se. Det här är inte läget att sitta still och se vad som händer. Det är läget att ge laget bättre förutsättningar innan skador och tunn bredd hinner bestämma taket för säsongen.
Agera medan möjligheten finns.
Och så bortaföljet.
De IK-supportrar som var på plats i Scaniarinken gjorde jobbet. Kritiken är inte mot dem. Men den här typen av IK-lag förtjänar ett större bortafölje.
I dag saknade man DH22.
Med den kraften på plats hade Scaniarinken kunnat låta betydligt mer som Oskarshamn.
Ett decimerat IK slog SSK på bortaplan. Det är ett argument för att förstärka det som redan fungerar – inte för att vänta tills behovet blivit ännu större.